Kalla mig gärna gråsosse, men jag vill hitta ett sätt att återta kontrollen över skolan, vården och omsorgen. Det kan säkert vara bra med kooperativa driftsformer, eller med andra personaldrivna initiativ i offentlig sektor. Kanske vore det okej med en och annan friskola också. Men den fullständigt vettlösa sönderprivatisering och helt oreglerade etablering som nu sker i välfärdens kärnverksamheter, vem är det egentligen som vill ha den?
Visst, det fanns stora problem med den gamla, allt-i-samma-form metoden för kommunalt och landstingsdriven verksamhet. Jag tror att det finns massor av bra saker man skulle kunna låna in från vissa privata alternativ. Jag tror att personalens inflytande över verksamheten måste öka och att det leder till en effektivare och bättre verksamhet.
MEN, jag förstår inte varför vi skall hälla ut skattepengar på vård- och utbildningsproducenter för enheter som drivs lika storskaligt som någonsin den kommunala verksamheten. Enheter som inte lyssnar mer på personalen än vad kommunen gjorde (och gör). Enheter som kör livet ur vårdpersonal och lärare, som kramar ur verksamheten varenda droppe av överskott och stjäl dessa skattepengar till de egna kassakistorna. Det stör mig som skattebetalare och det borde sticka i ögonen på alla skattebetalare, borgerliga som röda.
Vi måste:
1) Undersöka i vilka delar de privata alternativen faktiskt är effektivare och varför. Är det anledningar som bygger på lägre löner, större otrygghet för personalen, scheman som sliter sönder undersköterskor och deras familjer och en förkastlig arbetsmiljö, då kastar vi dem på sophögen och reglerar de privata alternativen i kommande upphandlingar så att de inte kan köra den typen av ”effektiviseringar” som samhället sedan får betala i form av sjukskrivningar och omänsklighet. Är det däremot anledningar som bygger på modeller för ökat personalinflytande, större engagemang, smartare inköpsrutiner, effektivare overhead och smidigare processer då skall vi hitta på sätt för att implementera dessa även i offentligt drivna verksamheter.
2) Se till att göra offentlig verksamhet minst lika effektiv där det är positivt för personal och brukare och se till att ha regler som förhindrar de privata alternativens besparingar som bygger på att man utnyttjar personal och missköter brukarna.
3) Återta kontrollen över rätten att etablera offentligt finansierad verksamhet. Kommunen och landstingen måste ha rätten att styra var det behövs skolor, vårdcentraler och sjukhus. Det allmänna kan ta hänsyn som en oreglerad marknad aldrig kommer att bry sig om. Utveckla och utbilda i metoder för at få in bra kontrollapparater i upphandlingar så att privata entreprenörer tvingas tillgodose en hög kvalitet och en rimlig arbetssituation för de anställda.
4) På längre sikt skulle då målet vara att konkurera ut de privata inrättningar som drivs i syfte att göra stora vinster (det vill säga att stjäla skattepengar) och lämna kvar de som har ett intresse av att skapa bra välfärd grundat på pedagogiska eller vårdfilosofiska idéer. Jag har inga problem med att en grupp engagerade lärare startar en skola som grundar sig på deras engagemang, och jag har under sådana former inga problem med att dessa lärare skulle kunna ta ut en något högre lön om de kunde skapa sådant mervärde. Men att ett stort utbildningsföretag ersätter kommunen som arbetsgivare, utan att skapa mervärde för vare sig lärare eller elever, det fattar jag inte poängen med.
5) Kommuner och landsting skall ha tydliga direktiv att ge de enheter i offentlig regi som så önskar friare tyglar än kanske idag om de har idéer de vill testa och genomföra. Fram för personalengagemang, och fram för goda idéer. Vi har varit dåliga på sådant inom byrokratisocialdemokratin, och vi har stor skuld till att privatiseringar framstått som ett bra alternativ.
Vi har varit alldeles för rädda för att olikheter inom offentligt driven verksamhet skall drabba de som inte kommer till den bästa skolan eller vårdcentralen. Här måste vi våga tänka att olikheter inte nödvändigtvis betyder olika bra, utan att det kan betyda bättre på olika sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna och om politik. Läs även kloka tankar på netroots.
måndag 29 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar