fredag 30 oktober 2009

Att hantera SD

Vad betyder det att fullständigt ta avstånd ifrån SD på det sätt som riksdagspartierna nu verkar tävla om att göra?

Jag gillar inte Sverigedemokraterna. Jag blir ledsen av deras människosyn och jag tycker att de är oerhört magra vad gäller frågor som inte går att grunda i rädslan för det man inte riktigt förstår.

Jag skulle bli jätteglad om SD inte kom in i riksdagen. Jag skulle bli glad eftersom det skulle visa att det svenska folket inte är så främlingsfientliga som opinionssiffrorna antyder. Jag skulle bli glad eftersom det skulle innebära att vi slipper det parlamentariska kaos som annars skulle bli fallet. Jag skulle bli glad därför att ett av de partier vars politik jag ogillar skulle misslyckas.

Men, med detta sagt, vad tycker jag att man skall göra om de faktiskt kommer in? Hur skall vi behandla ett parti som mer än 4% av alla röstande svenskar har valt att ge sin röst? Jag tycker att man skall behandla dem som alla andra partier.

Så vad betyder då det? Ja, ta exemplen KD och M. S håller inte med M om de stora ekonomiska frågorna, och alltså motarbetar vi dem så mycket vi kan när det gäller dessa. Lika så samarbetar vi inte med KD när det gäller familjepolitiken, eftersom vi tycker att de har väldigt knasiga idéer där. Totalt sett är skillnaderna mellan S och M så stora att vi inte samarbetar i principiella frågor.

Men det innebär inte att vi aldrig samarbetar. Jag kan tänka mig att man ute i utskotten samarbetar med Moderaterna i en massa frågor. Sådant som inte är av ideologisk natur, utan som handlar om att praktiskt styra riket, och där alla partier kan vara överens. Ibland kan det finnas frågor som är lite obekväma men där de två statsbärande partierna (för vi får nog börja räkna M dit) får ta sitt ansvar och gå emot populismen. I det praktiska arbetet jobbar vi alltså ibland tillsammans med M och till och med KD.

Men om det sitter en Sverigedemokrat i ett utskott, skall då sossarna i det utskottet rösta tvärt emot honom i alla frågor utan att göra en egen bedömning? Om man i en fråga kan få en majoritet för sin linje om man får SD på sin sida, skall man då hellre övertyga SD-politikerna att rösta mot S förslag så att man kan förlora med rent samvete?

Jag tror inte att det fungerar att jobba på det sättet!

Tänk om vi hamnar i en situation där vi (S+MP+V) får fler mandat än alliansen, men där SD blir vågmästare. Betyder Monas uttalande att vi inte skall rösta för ett misstroende mot regeringen Reinfeldt om SD gör det?

Jag tror att vi målar in oss i ett hörn av iver att locka M att göra det samma. Jag tror att vi lockar människor att rösta på SD när vi gör dem till martyrer på det här sättet. Jag tror att det är bättre att bemöta deras politik på de arenor där de lyckas framföra den. Jag tror att vi skall tydliggöra vilka delar av deras politik vi aldrig kommer att stöda (eftersom vi tycker annorlunda). Jag tycker att vi skall vara tydliga med att vi aldrig kommer att köpslå med dem om att stödja deras politik även om de stödjer vår. Men att helt vägra alla former av aktivt eller passivt samröre, det förstår jag inte ens vad det betyder.