Måste socialdemokraterna bli liberala?

Kommenterat på: http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/22/f-r-att-verleva-m-ste-s-bli-socialliberalt

De finns i dagsläget ett tydligt utrymme för den som vill föra en politik för ett samhälle där man kan få en andra och en tredje chans om man snavar till i livet (på eget grepp eller på grund av yttre faktorer).

Det finns ett tydligt utrymme för den som tror att man kan ha en effektiv offentlig sektor utan att man häller ut pengarna i privata intressenters fickor.

Det finns ett tydligt utrymme för en politik som skapar en trygghet för alla, oavsett vilka privata försäkringar man har råd att skaffa sig.

Det finns ett tydligt utrymme för det politiska alternativ som tror på individens rätt till en möjlighet att påverka sin utbildningssituation även efter det att man inte tagit studenten.

Osv, osv. Det finns gott om plats för en mänskligare mittenpolitik utan att man för den sakens skull måste hemfalla åt socialism eller gamla lösningar.

MEN. Detta kräver mycket av det som artikelförfattaren tar upp.

Man måste våga diskutera människors rätt att lyckas ekonomiskt utan att det skall vara fult eller omoraliskt. Eftersom socialdemokratin inte för en politik som syftar till att förhindra människor från att ha höga löner, så måste man också tvätta bort stämpeln av att vara ett parti för avunsjuka och alla-skall-få-samma-påse.

Man måste våga diskutera hur man ställer krav i socialförsäkringssystemen. Det kan aldrig vara socialdemokratisk politik att folk skall få bidrag när de inte behöver det. Genom att se till att de som skall ha bidragen får dem kan man också behålla rimliga nivåer i systemen. Det är de som ”fuskar” som är systemens värsta fiender, och därmed också socialdemokratins värsta fiender.

Vi socialdemokrater måste våga sätta upp gränser för vad som ingår i ”från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Vi måste vara tydliga med att detta gäller det viktigaste i livet (efter kärlek och lycka) såsom utbildning, sjukvård och omsorg. Här skall vi vara totalt kompromisslösa. Alla skall ha SAMMA rätt till en bra sjukvård och en bra skola. Oavsett var man bor, vilken socialgrupp man tillhör eller hur mycket pengar man tjänar.

Andra områden skall vi inte lägga oss i. Det får inte vara fult att tjäna mycket pengar, köra fin bil, ha dyra väskor eller bo i dyra hus. Bara man betalar lite högre skatt (som man har råd med) så måste man kunna få vara nöjd med att ha lyckats i livet (om det nu mäts i ekonomisk välfärd).

Många socialliberala folkpartister och en och annan centerpartist skulle säkert mena att de redan står för denna politik, och det kan nog vara så. Problemet är att dessa partier på intet sätt för den politiken idag.