Jag vill också avveckla monarkin, men med förnuft.
Kung Carl XVI Gustaf är inget demokratiskt problem. Hans dotter, kronprinsessan Victoria, verkar av allt att döma att vara det i ännu mindre grad. Faktum är att jag nog skulle röstat på henne om vi valde regent i Sverige. Men det gör vi inte, och då spelar det ingen roll hur harmlösa eller trevliga kungafamiljens medlemmar är eller tycks vara. Monarkin är en rest från ett samhälle som med rätta förpassats till historien, och det är dags att låta monarkin gå samma väg.
Det är inte bråttom med detta. Det brinner ingenstans. Men just därför vore det på sin plats att i lugn och ro tillsätta en bred parlamentarisk utredning med uppgift att lägga ett föreslag på hur utfasningen av monarkin skulle kunna gå till. Låt Carl XVI Gustaf få dö som Sveriges sista kung (och det skall väl förhoppningsvis dröja ett tag), och låt Victoria och Daniel få leva sina liv skiljda från den svenska staten.
Kanske skulle man kunna tänka sig ett näringslivsfinansierat kungahus? Utan kopplingar till det offentliga Sverige, men med rätten att kalla sig just kungahus. Något av den enorma förmögenhet som kungahuset genom historien tillskansat sig skulle de få behålla, möjligen i utbyte mot ett löfte att förvalta och öppethålla de egendomar som får räknas till vårt historiska kulturarv.
Men vad skall vi ha istället då? Jag vet inte, men det får väl bli någon form av president av mer formellt slag. Ingen direkt makt kopplat till detta ämbete, en vald representant för landet som kan överta talmannens roll vid regeringsbildande och som får ceremoniella uppgifter vid riksdagens högtider och vid statsbesök. I allt väsentligt skall Statsministern allt jämt vara den mäktigaste personen i riket, och han skall allt jämt svara inför riksdagen och därmed folket.
Ta chansen att avveckla med förstånd. En linje 2 för kungahuset således!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Hej Anders,
Det är avancerad historieförfalskning och brist på orientering i samhällskunskap som du idkar i detta inlägg:
(1) Monarkin är inte "en rest från ett samhälle som med rätta förpassats till historien". Våra grundlagar med tillhörande RF (Regeringsform) är av årsmodell 1974, och antogs genom två på varandra följande riksdagsvoteringar, efter decennier av grundliga förarbeten och remissrundor där såväl offentliga institutioner såsom folkrörelser fick ge sina synpunkter. Den är en produkt av regeringarna Erlanders (S) och Palmes (S) statsmannakonst.
(2) Kungahuset är redan till största del näringslivsfinansierat. Finansdepartementets anslag till Kgl. Hovstaterna kommer ur STATSbudgeten, och privatpersoners bidrag till denna (via statlig skatt (för de som tjänar > 32000 kr/mån) samt via moms på privatkonsumtion) är marginell jämfört med de inkomster som staten får från näringslivet via produktionsskatt, vinstskatt, löneskatt etc.
(3) Rätten för Huset Bernadotte att kalla sig "kungahus", är inget du eller jag kan besluta över. Statsprotokollär sedvana och folkrätt, samt Wien-konventionen, brukar allt sammantaget stödja förhållandet att alla medlemmar i det Kungliga Huset behåller livslångt de titlar, som de via lag blivit givna, även om lagen sedan ändras. Därmed är de ett Kungahust, så länge lagligen designerade dynaster är vid liv, oavsett om vårt statsskick ändras.
(4) Vad menar du med "Något av den enorma förmögenhet som kungahuset genom historien tillskansat sig skulle de få behålla"? Gäller inte äganderätten för kungahuset? Deras privata förmögenhet härstammar främst från familjerna (ingifte) Connaught, Baden och Leuchtenberg (Galliera-fideikommisset). Med vilken laglig rätt hade du tänkt dig konfiskera "något" av detta?
(5) Med stöd av vilket lagrum hade du tänkt dig villkora att den kungliga familjen skulle slippa få hela sin privata förmögenhet konfiskerad, i utbyte mot att de skulle tvingas överta SFVs (Statens Fastighetsverk) uppdrag i att förvalta statens egendomar?
(6) Den svenska monarkin skildes 1719 från staten, redan, i och med vår första Regeringsform. Och i och med att vi nu har en 5:e generationens konstitutionell monarki, samt ett modernt myndighetsbegrepp, så är ju statschefens offentligrättsliga ställning med all önskvärd tydlighet sådan att såväl statschef som kronprinsesspar är "skiljda från den svenska staten". Hur skulle det se ut om Statschefen och Staten var samma rättssubjekt, hade du tänkt???
//Panoptes
Hur kan monarkin inte vara en rest från äldre tider? Jag tycker att det känns ganska solklart att vi inte skulle ha fått för oss att införa monarki om vi inte ärvt den från historien. Att monarkin sedan reglerats i grundlagen, antagen enligt demokratins alla regler, förändrar inte det.
Men visst, monarkin är demokratiskt beslutad, och den skall självklart också avvecklas enligt demokratins alla spelregler.
Exakt hur avvecklandet skall se ut vill jag att man skall arbeta igenom i en bred parlamentarisk utredning. Så att mina detaljkunskaper på området inte imponerar kanske man skall ta med en nypa salt. Är det till exempel så att Kungens privata förmögenhet är just hans privata så skall han självklart få behålla den.
Som alla säkert förstår menade jag inte att dissekera varifrån skattepengarna kommer. Kungahuset skall inte finansieras med skattemedel, oavsett om dessa dragits in från företag, privatpersoner eller ägande av statliga företag. Detta inte för att Sverige inte får valuta för de pengarna, för det är jag övertygad om att vi får, utan för att det är en viktig princip att inte ha ärvda ämbeten med lön från staten.
Jag ser inte att kungahuset alls skall särbehandlas i lagen, annat än då möjligen avseende rätten att kalla sig kungahus (och vilka andra titlar vissa nu tycker är viktiga att reglera). Är det så att det finns någon ordning enligt vilken vissa får kalla sig si och andra så, och denna ordning räcker för kungahusets önskemål så är det väl bra. För mig får de kalla sig universums härskare om de vill.
Självklart skall lagen rensas från regler som majestätsbrott och annat vad det nu kan vara. Men även detta skulle enligt min ödmjuka åsikt utredas enligt ovan. Kungahusets medlemmar skall ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra svenskar, varken mer eller mindre.
1809 befann sig Sveriges offentliga finanser i djup kris, varför Sveriges Riksdag anmodade kungahuset att avträda sina landegendomar till staten, då de ansåg sig ha bättre behov av inkomsterna. Dessa landegendomar var oomtvistligen kungahusets egendom. Alltsedan 1719 och framgent hade man varit mycket tydlig på att skilja på "mitt och ditt" mellan staten och kungahuset. Därmed förlorade kungahuset sitt ekonomiska oberoende (en postitiv bi-effekt, anssåg Riksdagen, då kungahuset därmed hamnade i beroendeställning till Riksdagen), så i utbyte mot de avträdda landegendomarna fick kungahuset ett årligt apanage för ervärderlig tid. Hade man velat köpa landegendomarna (som man gjorde 1755 med Lovön, inkl. Drottningholms Slott) för gott, hade man behövt betala en mycket stor engångssumma istället.
Om staten påtvingar kungahuset en sådan transaktion, menar du då att den inte skall uppfylla sin del av avtalet (dvs årlig kontantersättning), bara för att de medel som staten betalar sina affärer med kallas "skattemedel". Mig veterligen utgör "skattemedel" merparten av statens inkomster, och är, vare sig du gillar det eller inte, den slags pengar de använder, när de gör rätt för sig i att uppfylla ett avtal.
Menar du att avtalsrätt inte gäller kungahuset?
Varför kallar du det för "lön från staten"?
Vet du något om det du debatterar om? Eller säger du bara saker som du tycker låter bra, utan att veta om de är sanna?
//Panoptes
Nej, om du vill diskutera med någon med kunskaper (och intresse) djupa nog att matcha de du ger sken av att besitta så är jag helt säkert fel person. Jag hade kanske läst på lite (eller alls) om det var så att jag blivit given makten att själv besluta om kungahusets framtid. Men nu har jag inte den makten (utöver min rösträtt) och därför tar jag mig här friheten att framföra åsikter som inte alltid är underbyggda med mycket stor sakkunskap. Det gäller nog alla mina inlägg, så skulle du läsa något av dem så räkna inte med vetenskaplig underbyggnad. Jag är inte expert på kärnkraft, offentlig förvaltning, teologi, eller något annat av de ämnen jag berör.
Vad gäller just kungahuset så är kärnan i mitt inlägg att man skall utreda hur man skall göra om Sverige till en republik (eller vilken form man nu skulle komma fram till). Denna utredning skulle helt säkert ta sig tid att konsulta experter med mycket djupare kunskaper än de jag besitter, och det är ju mycket möjligt att de skulle komma till andra slutsatser än de jag löst skissat i mitt inlägg.
Jag kan, trots min okunskap, inte låta bli att rota lite till i egendoms- och apanagefrågan. Om man räknar på allt apanage kungahuset fått från 1809 och framåt, är det inte rimligt att anta att staten vid det här laget betalat av både Uppsala Öd och Guadelopfonden? Dessutom är det väl inte självklart att kungahuset hade haft rätt till Uppsala Öd om man inte längre tjänade landet som kungahus? De egendomar kungen fick var väl till för hans försörjning, alltså en slags lön, och då är det väl rimligt att dessa egendomar lämnas tillbaka till staten när man inte längre skall ha med staten att göra?
Vad gäller förmögenheter som familjen gift sig till så är de självklart kungahusets egna, och de skall väl då arvsskiftas genom generationerna som allt annat man äger när man dör.
Men som sagt, jag är långt ifrån någon expert…
Uppsala Öd var defunkt redan under medeltiden.
Guadelopefonden reglerades 1983.
//Panoptes
Skicka en kommentar