Början till en ny väg framåt?

Minidebatten i rapport i veckan gav en ganska tydlig bild av var skiljelinjen går i svensk politik. Moderaterna vill fortsätta sänka skatterna och samtidigt satsa på forskning, utbildning och infrastruktur. Socialdemokraterna vill använda samma reformutrymme till att förstärka socialförsäkringssystemen och att satsa lite mer på infrastruktur, utbildning och en omställning till ett hållbarare samhälle.

Jag tror mer på den socialdemokratiska linjen. Jag tror att omställningen mot ett hållbart samhälle måste få företräde framför i stort sett alla andra frågor. Jag tror dessutom att denna omställning kan skapa en del jobb, både när vi gör den i Sverige och i form av export när vi lärt oss tekniker som andra senare kommer att behöva då denna omställning kommer att bli nödvändig i hela världen.

Jag tror inte att ytterligare skattesänkningar kommer att leda till så värst många fler jobb. Visst, det är kul att få lite mer pengar i plånboken, men det känns viktigare för mig att sjuka kan försörja sig och att arbetslösa inte skall behöva lämna hus och hem. Att få bukt med barnfattigdomen är viktigare än att medelklassen kan köpa ännu större plattTVapparater.

MEN. Och det är ett stort MEN. Jag röstade på socialdemokraterna 2006 och 2010. Jag kommer att rösta på dem 2014 också om inget oförutsett händer. Jag röstade S i valen 1992, 1994, 1998 och 2002 också. Jag är alltså inte en av de hundratusentals människor vi måste vinna tillbaka. Att jag hellre ser TW än AB som finansminister är alltså ganska ointressant.

Om vi skall vinna valet 2014 så räcker det inte med jublande kongresshallar fyllda av redan frälsta, eller att vi hundväljare sitter hemma och tycker att Tommy Waidelich verkar vara en bra kille. Vi måste hitta ett sätt att förklara vår politik som gör att de som övergav oss i de senaste valen kommer tillbaka. Jag är inte säker på att det vi sett hittills av socialdemokratisk förnyelse räcker då.

Positiva tecken är att TW sade att AB gjort ett bra jobb under krisen. Detta är en mening vi aldrig hörde tidigare talesman säga, och det är en mindre gnällig ton som jag tror väljarna uppskattar. Vi skall inte glömma att de väljare vi vill skall plocka en S-märkt sedel i nästa val röstade på Anders Borg i det senaste valet. De vill då inte höra att de hade helt fel och att de var dumma. Naturligtvis är det så att hälften (eller någon annan andel) av det en borgerlig regering gör är sådant en S-regering också hade velat eller tvingats göra. All politik är inte partipolitisk, och all partipolitisk politik placerar inte S och M på olika sidor.

En annan positiv signal var en mindre rabiat inställning till RUT-avdrag. Jag tror inte att RUT är ett optimalt sätt vare sig att lösa medelklassens vardagspusslande eller att få ner arbetslösheten, men det är ett försök att hitta en lösning på ett problem som behöver belysas. En ordentlig funderare på skattekilar, svartjobb och vad okvalificerad arbetskraft skall hitta på är på sin plats, och sedan får man se om det mynnar ut i någon form av RUT-avdrag eller någonting annat.

Jag tycker att Waidelich gjorde en strålande debut, och att det han sade gav mersmak, både vad han sa och hur han sa det. Men ännu är vi inte framme vid en politik som vinner val 2014. Vi har långt att gå, och vi har många smärtsamma diskussioner att ta oss igenom internt. Jag tror att många partivänner ser en väg tillbaka till gammal socialdemokratisk politik i framför allt Juholts linjetal, och dessa kamrater kommer antingen att bli mycket besvikna under kommande år, eller så kommer vi att förlora valet 2014 också. Vi vinner inte val med en gammal politik, hur mycket vi redan övertygade än känner oss trygga och hemma i den. Vi vinner val med en ny politik riktad mot framtiden och med svar på dagens problem. Sedan skall denna politik vila på samma gamla socialdemokratiska idéer om faktisk frihet för alla, att alla skall med (inte bara de flesta som Håkan sade), om ett sammanhållet samhälle och allt det fina som fanns med i linjetalet. Samma gamla värderingar men en delvis ny politik, det vinner val.

Läs igenom Johanna Grafs punkter här. Tänk en stund och läs dem sedan igen. Tar vi inte dessa insikter på allvar så förlorar vi nästa val också. Vi måste hitta ett sätt att appellera till de som inte röstade på oss senast, eller så måste vi samarbeta med de som de röstar på, sanningen är nog att vi måste göra lite av båda.

Läs även Johan Westerholm om att vi måste tänka eget kring jobbskatteavdraget, Peter Andersson om debatten i rapport, Peter Högberg om att TW kanske har för bråttom.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna och om politik. Läs även kloka tankar på netroots.