Så svårt det blir ju mer man lär sig

Min ryggmärgsreaktion är enkel; “Vi skall inte sälja vapen till diktaturer, och därmed inte heller till Saudiarabien eftersom det är just en diktatur”.

Men sedan läser jag Johan Westerholm, Peter Johansson och även Peter Wolodarski i DN.

Det jag då får klart för mig är att verkligheten (som vanligt) inte är så svart och vit som det vid första anblick kan tyckas. Den som väljer att agera enligt en etisk kompass måste också vara beredda att stå för konsekvenserna av ett sådant beslut.

Den som inte vill ha mer kärnkraft (som jag) måste också vara beredd på högre elpriser och i förlängningen en snabbare omställning till ett energisnålare samhälle med alla uppoffringar det skulle innebära.

Den som inte vill at Sverige hjälper till att bygga vapenfabriker i Saudiarabien måste också vara beredd att ta konsekvenserna av detta. Det kan vara ett totalt beroende av Rysk olja, det kan vara ett ökat iranskt inflytande i mellanöstern, det kan vara tusentals försvunna jobb i svensk vapenindustri och det kan vara ett ökat beroende av Nato för vår säkerhet och vår krigsmaterielförsörjning.

Det är enkelt att säga nej till sådant man tycker är omoraliskt, men då måste man också stå upp och inte gnälla när det får konsekvenser.

Så, vad tycker jag att man borde göra:

- Jag tycker att Sverige som nation skall handla med andra länder. Jag tror att handel och ökat välstånd på sikt driver fram mänskligare förhållanden för de som idag lever i diktatur och fattigdom.

- Jag tycker att Sverige skall kunna stå självständigt som nation. Vi behöver kunna försörja oss själva med vapen. Kräver detta en viss vapenexport så får det bli så. Jag tror att vi skulle kunna komma ganska långt genom att byta krigsmateriel med relativt demokratiska länder som till exempel de flesta av NATO-länderna.

- Jag tycker att Sverige skall vara en entydig röst för mänskliga rättigheter världen över. Vi skall inte vara tysta om vad vi tycker om de politiska systemen i Saudiarabien, Ryssland eller Kina (eller för den delen om USAs agerande runt om i världen), men vi skall fortsätta ha handelsförbindelser med dessa länder. Skulle vår kritik av dessa länders inre angelägenheter menligt inverka på våra möjligheter att exportera till dessa marknader så får det vara så. Vi skall inte vara tysta i syfte att rädda handelsintäkter.

- Jag tycker att Sverige skall ta ett ordentligt krafttag för att bli oljeoberoende. Vårt beroende av olja kommer att bli ett stort utrikespolitiskt problem den dag Norge och Danmark inte längre kan stå för lejonparten av vår import. Att vara helt beroende av Ryssland för vårat oljebehov känns inte lockande, då kanske en liten vapenfabrik i Saudi kan vara ett rimligt pris att betala för att hålla andra alternativ öppna. Men framför allt måste det till en omställning så att vi inte behöver lika mycket av det svarta guldet som idag.

- I linje med att bryta oljeberoendet så måste vi ta krafttag mot vårt energiberoende totalt. Det kommer att svida, men på lång sikt tror jag att de länder som varit först ut med att hitta alternativa lösningar kommer att kunna få tillbaka den investeringen med råge den dagen hela världen tvingas till samma åtgärder. Kan vi i det läget stå med teknik och produkter för ett hållbarare samhälle kommer vi att ha mycket att vinna på det.

Jag är personligen beredd att ta konsekvenserna av en restriktivare utrikeshandel med känsliga produkter, en offensivare utrikespolitik och en mycket kraftig omställning till ett hållbarare samhälle (både vad gäller miljön och socialt). Frågan är om det svenska folket är det.

Kan vi tänka oss en något lägre levnadsstandard och ett betydligt mer solidariskt samhälle för att undvika social oro?

Kan vi tänka oss att ge avkall på att byta kapitalvaror fast de gamla fortfarande fungerar, bara för att vi vill ha en ismaskin i frysen eller en annan färg på diskmaskinen?

Kan vi tänka oss att åka kollektivt till jobbet, att bara ha en eller kanske ingen bil, att betala lite mer i skatt på en lite lägre lön, att de flesta varor vi köper samtidigt blir lite dyrare, ja då kan vi också kosta på oss att vara lite mer moraliska. Men att vara fin i kanten, gnälla på barnarbete, vapenexport, onödiga transporter, förgiftade odlingslandskap, men att samtidigt gnälla på dyr bensin, begränsat utbud till högre priser på ICA, biltullar och dyrare kläder, det funkar inte alls.

Att ta in och förstå alla samband mellan allting går naturligtvis inte. Men var och en måste börja med att se vilka uppoffringar man själv är beredd att göra för att världen skall bli lite bättre. Var och en måste försöka se vad en billig T-shirt kostar i mänskligt lidande eller försöka förstå vilka tomater som haft vilka miljökonsekvenser under sin väg till hyllan på Coop. Ju mer man förstår om världen desto bättre kan man hjälpa till att göra den.