onsdag 18 januari 2012

Dags att sluta kalla V för kommunister?

Ett parti är ansvarigt för sin historia. Det gäller både de ställningstaganden de i enskilda frågor gjort i historien, och de ideologiska inriktningar partierna och dess nuvarande ledare tidigare haft.

SD kan därför inte svära sig fria från den nazistiska historia både organisationen och dess medlemma har.

Moderaterna måste fortfarande stå till svars för en lång rad mycket tveksamma åsikter de haft genom åren (vägran att stötta demokratiarbetet i sydafrika, vägran att utvidga rösträtten etc. etc.).

Socialdemokraterna kan inte utan avståndstagande skylla IB-affären och tvångssteriliseringsskandaler på historien, utan man måste hantera dessa mindre smickrande delar av sin historia.

KD måste tydligt deklarera sitt ställningstagande i abortfrågan, eller så får de dras med denna historia.

Jag tycker att bortsett från SD så är V det parti som har mest lik i lasten, åtminstone i modernare tid. Västerpartiet har en historia med ganska starka band till Östberlin och Moskva, ända fram till murens fall. Man är ett parti byggt på en grumlig demokratisyn, där mänskliga rättigheter fått stå tillbaka för social rättvisa.

Jag tycker att västerpartiet har mycket kvar att göra vad gäller uppgörelsen med denna historia.

MEN. Med detta sagt så tycker jag att det är dags att ge partiet chansen att göra detta. Västra halvan av svensk politik tjänar inte på att man demonisera vänsterpartiet. Med nuvarande utvecklig finns inte längre hoppet om att V skall försvinna och då måste partiet kunna ingå i ett tänkt regeringsunderlag.

Så, jag skall från och med nu ge de jag tidigare lite raljant kallat ”kommunisterna” chansen att visa att de är ett modernt vänsterparti, i princip ett socialdemokratiskt parti med tydligare fokus på socialism och med en lite större skepsis mot marknadsekonomi och kapitalism. Jag skall i och med det sluta med att kalla dem för kommunister.

Skulle vänsterpartiet lyckas att fullfölja denna resa (som de ju började för ganska många år sedan nu), så får svensk politik kanske det ”vänstersocialdemokratiska” parti som jag efterlyst tidigare.

Frågan kvarstår då vad som skall ske med socialdemokraterna i SAP. Kommer en tredjedel av de aktiva att byta parti om det dyker upp ett alternativ som egentligen passar dem bättre? Mycket tveksamt. Jag tror istället att SAP nu kommer att slitas ännu mer isär av de som vill åt mitten för att kunna erövra marginalväljare så att vi kan vinna val, och de som vill ta upp kampen med V om vänsterväljarna. Men mer om det i ett kommande inlägg (om jag hinner och känner lust).

Mer om detta:
Anna Ardin.
Ulf Bjereld.

Jag har tidigare skrivit om liknande:
Ett starkare V.

Läs även andra bloggares åsikter om vänsterpartiet.

Läs andras kloka tankar på netroots.

Inga kommentarer: