Ett mittenalternativ har stora demokratiska problem.

VISST…

… är det så att (S), (MP) och (FP) har mer gemensamt än någon annan trovärdig "nästan 50%"-gruppering man kan sätta ihop av partier i Sverige. Även om jag inte tycker något vidare bra om liberalismen som ideologi, så leder en någorlunda socialliberal tolkning av den till i stort sett samma politik som den en verklighetsanpassad socialdemokrati hamnar i. Lägg därtill (MP) som i höger-vänster dimensionen redan ligger ungefär där de två andra möts och du får en spänning i praktisk politik som är mycket mindre än den mellan (FP) och (KD) eller mellan (S)/(MP) och (V).

Ändå varken tror jag på, eller förespråkar jag ett sådant alternativ.

Visst. Det hade varit jätteskönt att kunna använda samarbetet med (FP) som ursäkt för att kunna hålla tillbaka "traditionalisterna" inom (S) för att på det viset kunna föra en mer verklighetsförankrad politik.

Visst. Det hade varit bra för Sverige med en miljömedveten mittenpolitik med en väl avvägd mix mellan individ och kollektiv, mellan trygg insikt om de strukturer som skapar hinder för kvinnor, arbetare och invandrare och en insikt om de ekonomiskt egoistiska drivkrafter som behövs som en motor för att driva landet framåt.

Visst. Det hade varit bra att redan nu skapa grunden för det liberala block som kommer att stå på den ena sidan då den politiska skiljelinjen ändras i svensk politik till att handla mer om värdefrågor än om ekonomiska höger/vänster frågor.

Visst. Det hade varit skönt för oss mittenväljare att slippa välja mellan att stödja pseudo-nyliberaler och mörkerkonservativa å ena sidan eller på att rösta in kommunister i regeringen å den andra.

MEN…

… jag tror att en vital demokrati är viktig, mycket viktig. Människor måste känna att de väljer mellan tydliga alternativ, och att det spelar en roll vilket av dessa alternativ man väljer att rösta på. Om man har ett mittenalternativ som blir regeringsalternativet nästan oavsett valutgång då blir det inte så. Då spelar det ingen roll hur man röstar, och då kan man alltid skylla ifrån sig när det fattas politiska beslut man inte gillar.

Jag tror att det är viktigt att väljarna tar ansvar för hur de röstar. Man kan då inte skylla på politikerna utan man måste vända sig till sig själv och tänka att jag har ju faktiskt röstat fram den här regeringen.

I värsta fall tvingar en mittenregering folk att dras mot radikalerna för att kunna protestera. Detta ser vi redan med (SD) och vi såg det med Ny demokrati, men jag tror att risken för denna typ av partier blir större om man har en mittenregering. Även moderaterna och vänstern är ju radikala i ett mittenperspektiv, och jag vill ju inte att folk skall rösta på dem heller.

SÅ…

… jag tror att vi mittenväljare får fortsätta våndas över att rösta in gamla kommunister i regeringen, eller om man är på den andra sidan, över att tvingas samarbeta med moderata skattesänkardogmatiker eller krisdemokratiska abortmotståndare.