fredag 24 juli 2009

Nya politiska landskap

Jag har länge haft en aning om att vi även i Sverige kommer att få en förflyttad skiljelinje i politiken. Efter sjutio år av fackligt-socialdemokratiskt maktinnehav i Sverige är det väl naturligt att gränslinjen i politiken går mellan socialister och socialt liberala å ena sidan och konservativa och mer marknadsliberala å den andra. Det finns tillräckligt mycket socialistiska eller åtminstone radikala ambitioner kvar i socialdemokratin för att skrämma många liberaler i armarna på de konservativa.

Men jag tror att vi håller på att se en svängning här. Tittar man i socialdemokraternas och miljöpartiets väljargrupper så hittar man många med ganska liberala idéer. Det handlar då inte om en marknadsliberal eller nyliberal grupp, utan om de som tror på en reglerad marknadsekonomi eftersom de inser att denna trots allt är det ända alternativet. Denna grupp är liberal på så vis att de tror på individens rätt att själv bestämma vem man vill älska (och med), om man vill bära ett barn, om man vill tro och i så fall på vad och kanske också på individens rätt att rösta på sitt statsöverhuvud.

I takt med att globaliseringen krymper utrymmet för den ekonomiska politiken, och i takt med att även borgerligheten till stor del insett värdet av en offentlig sektor som garanterar en rimlig sjukvård, utbildning och omsorg åt alla, så kommer det att vara andra frågor som delar det politiska fältet, och detta kommer att locka fram nya allianser. Jag tror att dessa nya frågor kommer att tvinga fram ett nytt politiskt landskap.

En väg vore att vi får ett startfält som mer liknar det amerikanska. Vi kommer att få ett högerblock bestående av konservativa och marknadsliberala och ett liberalt block bestående av miljömedvetna socialliberaler med en stark tro på förnuftet och människans rätt att misslyckas och ändå få vara med. Självklart kommer det sedan inom dessa block att finnas tydliga skillnader (precis som det finns skillnader inom dagens block, allianser på båda sidor till trots).

Kanske skulle ett upplyftande av "värdefrågorna" kunna tvinga fram tre block med vänstersossar och vänsterpartister i ett vänsterblock, liberalare sossar och liberaler i ett mittenblock och konservativa i ett högerblock. Var de mer extremt marknadsliberala skulle placera sig i en sådan värld vet jag inte, men de konservativas fallenhet åt ekonomisk laissez-faire politik skulle kanske trots allt göra att de hamnar i högerblocket (så ser det ju ut i de flesta länder). Av demokratiska skäl vore det i ett sådant landskap bra med mer än tre partier, annars riskerar det grönt liberala/socialliberala i mitten att få en för självklar maktställning och det är inte bra för någon politisk gruppering (inte ens om de har rätt).

För det andra av dessa scenarion är splittringen av socialdemokratin en förutsättning, och det skall bli intressant att se hur denna kommer att gå till, eller om det ändå blir sammanhållningen inom (S) som förhindrar framväxten av ett modernare politiskt landskap.

Inga kommentarer: