Reaktion

http://newsmill.se/artikel/2009/04/24/avga-eller-ta-ansvar-hela-oppositionen

Göran bestämde för mycket, ville för mycket. Stort missnöje utbröt, ingen gillade den starka ledaren. Dags för en ny ledarstil. En kvinna måste det vara. MÅSTE det vare. Det skulle ju varit så bra. Anna var den perfekta kandidaten (bortsett då från att hon inte ville...) men det blev ju inte så (för detta gråter jag fortfarande). Margot var ju nästan som Anna. Detta tror jag är en av anledningarna till att hon inte (heller) ville. Hon skulle bara jämföras med den kraftigt idealiserade bilden av hur Anna skulle gjort, och den jämförelsen skulle hämmat henne i varje steg.

Så, det MÅSTE vara en kvinna, och inga kvinnor fanns... de ville hellre vara i Bryssel, ihop med en miljardär, oppositionsborgarråd eller LO-bossar (det har ju gått bra...). Till slut tittade man noga mellan benen på Thomas och Thomas. Kanske... men jodå de var män, båda två. Ja, då får vi väl "välja" den enda som finns kvar att välja på. Hurra för Mona, länge leve den nya ledaren, enhälligt vald. Tjoho.

Eftersom man inte får leda partiet (det gjorde ju Göran och det var ju inte bra) och eftersom man inte kan leda partiet (eftersom man inte har något egentligt mandat att leda med) och eftersom man inte vill leda partiet (det skall ju vara samråd och intern demokrati) så blir det inte lett, och då blir det svårt.

Självklart måste en ledare leda. Lyhört och med stor fingertoppskänsla, men till sist måste ledaren leda, annars får man ha språkrör istället. Att gå ut stort, och sedan gå ut igen med att man ändrat sig, det funkar inte, det skapar inget förtroende. Sorry.
Nu är det ju trots allt så att de hundratusentals människor som Reinfeldt och Borg raserat vardagen för behöver en ny regering. Man kan inte låta bli att rösta på en riktig politik för att man inte gillar Mona (jag gillar Mona, men jag saknar en partiledare). Politik är faktiskt för viktigt för det. Alldeles för viktigt.

Så det gäller att bita ihop. Kanske kan vi som fortfarande är med i partiet hjälpa Mona på något sätt, jag vet inte, jag orkar inte. Jag vill så gärna kunna säga till de som vill lyssna att vi har politiken och kraften att göra det lite bättre. Jag vill tro på det. Jag måste få tro på det för annars vet jag ingenting. Och ändå… Måste tänka på de som lider under en borgerlig politik, måste fortsätta tro att det kan bli bättre…