Tragiskt försvar av förtrycket

Reaktion på: http://newsmill.se/artikel/2009/09/10/myrdal-om-kina

Det finns en tendens hos liberala och konservativa debattörer att inte kunna se någonting positivt i någonting som människor gjort tillsammans. Kollektiva eller offentliga lösningar sablas ryggradsmässigt ner utan djupare analys. Detta är lite sorgligt.

Men vänsterns systematiska oförmåga att ta avstånd från vidrigheter som diktaturen med automatik alltid verkar föra med sig är inte en tendens, det verkar snarare vara ett raison-d'être för delar av vänstern. Man kan inte försvara övergrepp och folkmord bara för att de utfördes i folkets namn. Gör man det blir man en medlöpare till brott som inte på något sätt kan anses vara bättre än de Hitler utsatte mänskligheten för.

Visst är tanken på ett folk som reser sig under ett förtryck, och som tillsammans skapar ett folkets paradis på jorden, en vacker tanke. Men man måste orka se förbi det man skulle vilja att Sovjet, Kina, Kampuchea, Nordkorea, Kuba, Östtyskland, etc. etc. hade kunnat vara, och istället se det som dessa kommunistiska experiment faktiskt blev. Om man orkar göra det så tvingas man inse att det i samtliga dessa fall är så att vidrigheterna på intet sätt har gått att motivera med de resultat som uppnåtts.

När man läser det som presterats av denne författare under de senaste dagarna på detta forum så känner man att det vore värdigare för honom att bara sluta skriva, men det får väl vara hans ensak kan jag tänka. Viktigare är som nämnts ovan hur dagens politiker ställer sig till det här skrivna. Det vore befriande om Lars Ohly med flera av hans partikamrater ville stämma in i ett tydligt fördömande av brott mot människors demokratiska rättigheter oavsett vilken ideologi de motiveras av!