Det fria skolvalet är inte den enda frågan

Jag tror att alla barn mår bra av att gå i en skola där arbetarens dotter och direktörens son kan sitta i samma bänkrad och fundera på samma matteproblem. Alla tjänar på att få kompisar från lite olika bakgrund, både kulturell bakgrund och klassbakgrund. Det breddar synen på livet och samhället, och det skapar helare individer.

Jag tycker mycket illa om tanken på ett samhälle där vi har skolor som får lov att bli bra på grund av att elevunderlaget där består av mestadels studiemotiverade, lugna och relativt ”lättlärda” barn, och andra skolor som saknar alla chanser att bli bra miljöer för lärande eftersom de barn som går där till allt för stor del saknar den sociala tryggheten i livet som gör att man kan fokusera och koncentrera sig på att sitta still och lära sig läsa.

Men det går att vända på den bilden, och utgå från en skola med en stor andel barn från resurssvaga hem, barn med en dålig svenska och barn som av olika skäl behöver få utlopp för en jobbig livssituation. Om det i denna skola saknas tillräckliga resurser för att skapa en lugn och harmonisk miljö för barnen att lära sig läsa, skriva och räkna i, skall man då förbjuda föräldrar till ambitiösa barn att välja bort denna skola, bara för att de andra eleverna skulle få en aningens lugnare miljö om den skötsamma eleven satt kvar i klassrummet?

Jag kan inte tycka det. Det är inte rätt att placera den skötsamma flickan mellan de två brötigaste killarna för att de andra i klassen skall få lite bättre arbetsro. Det är heller inte rätt att tvinga barn att gå kvar i en skola de känner hämmar deras möjligheter att få förverkliga sina drömmar och ambitioner, inte ens om detta leder till att de andra barnen på så vis får en aningens bättre studiemiljö.

Jag tror inte att vi kan ta bort det fria skolvalet. Föräldrar och elever måste ha rätten att söka sig till vilken skola de vill, om de själva ombesörjer transporter och om det finns möjlighet att erbjuda dem plats. Detta för att jag tror att människor vill ha denna möjlighet, och för att jag faktiskt tycker att det är rimligt att man skall ha det. Medborgarens valfrihet får aldrig bli ett problem.

Men att föräldrar och barn skall ha rätt att välja skola själva (eller åtminstone söka plats på skola) betyder inte att slaget om en bra skola för alla är förlorat. Jag tror att det finns många andra systemfel att angripa, saker som skulle kunna leda till att alla skolor blev så bra att ingen skulle behöva söka sig därifrån.

Ingen fri etableringsrätt för skolor

Det skall vara kommunerna (eller om man flyttar upp ansvaret, staten) som har det yttersta ansvaret för att det finns bra skolor till alla elever.

”Jamen, vi tycker inte att det är viktigt att det är staten som bygger vägarna!” Nej det är helt riktigt, och jag tycker inte heller att det är nödvändigt att kommunen skall vara den som driver alla skolor, detta kan man mycket väl lägga ut på entreprenad, men det skall finnas ett kommunalt inflytande över hur eventuella friskolor får etablera sig. På samma sätt som PEAB eller Skanska inte kan springa och bygga vägar var de vill och sedan kräva pengar av staten/regionen för varje bil som sedan råkar välja att köra på dessa vägar, så borde det inte vara möjligt för skolföretag att starta skolor hur som helst och sedan kräva pengar för de elever som råkar välja att gå i dessa skolor.

Ett sätt att lösa detta är att kommunen helt och hållet kontrollerar och beslutar om var det skall finnas skolor, och vem som skall driva dem. Man skulle då kunna lägga ut driften av en skola på entreprenad reglerat av en upphandling och ett tydligt avtal med entreprenören.

Ett annat sätt skulle vara att skolor vid etablering måste teckna en försäkring som täcker de kostnader kommunen får när skolan plötsligt försvinner. Kommunen skulle då få sina kostnader för överkapacitet delvis täckta, och systemet skulle bli självsanerande eftersom skolor som etablerade sig i områden med hög skoltäthet och sviktande elevunderlag skulle få betala höga premier för denna försäkring.

Ingen rak skolpeng

Olika elever behöver av olika skäl olika mycket stöd och hjälp för att kunna ta till sig undervisningen i skolan. Jag anser att samhället har ett intresse av och ett ansvar för att ge varje elev de förutsättningar just den eleven behöver för att kunna ta till sig undervisningen. Detta gör att kommunen måste ha möjligheter att styra resurser dit de behövs mest, tills alla skolor är lika bra och lika bra för alla elever som går där.

Detta löser man definitivt inte med en rak skolpeng där varje elev bär med sig lika mycket pengar till den skola de går i. Exakt hur resursfördelningen skall gå till vet jag inte. Jag kan inte komma på något system som inte för med sig problem. En politisk tilldelning per skola omöjliggör ekonomiska incitament för entreprenören eftersom politikerna skulle tolka vins som att man fått för mycket pengar och sänka anslagen året efter. En grundskolpeng på säg 75% av snittkostnaden för en elev i den kommunen, och sedan en premie för elever med särskilda behov skulle kunna var en modell. För elever med diagnoser eller funktionshinder skulle detta kunna fungera. Men för elever med svagt stöd hemifrån, eller elever som har lite svårare att lära sig, så är det svårare. Att få med sig en extra peng kan lätt bli stigmatiserande, och det vill jag undvika. Kanske skulle elever från postnummerområden med vissa sociala faktorer kunna få en högre skolpeng. Det skulle då innebära att en duktig elev från ett för övrigt hårt socialt belastat område skulle kunna ta med sig en stor peng till en redan privilegierad skola. Men det kanske är marginalföreteelser som jämnar ut sig i långa loppet.

Inga öppna eller dolda terminsavgifter

Föräldrarnas ekonomiska möjligheter skall inte påverka kvaliteten i skolan. Detta innebär att man måste reglera bort alla former av avgifter i skolan. Vi skall inte ha vänskapsföreningar som stöttar med pengar, inga sponsoravtal, inga aktiviteter som kostar pengar och inga andra insamlingar. Inte ens den till synes oskyldiga 50-lappen per termin som man har här i Mölndal är okej tycker jag. Skolan skall vara gratis, och det betyder att det inte skall kosta någonting att delta. Vill någon skänka pengar till skolverksamheten så skall dessa gåvor gå till kommunen som sedan får fördela ut dem där de behövs bäst.

Låt kommunen styra antagningen vid fritt skolval

I de fall fler elever söker sig till en skola, än vad det finns platser på den skolan skall det vara kommunen (eller staten) som bestämmer vilka elever som får plats. Jag tycker att närhetsprincipen skall vara tungt vägande vid denna antagning, och man kan även tänka sig kvotering av underrepresenterade kön eller bakgrunder (hur det nu skall definieras).

Det viktiga är att ingen skola skall få plocka ut skötsamma och ”lättutbildade” elever och på så sätt skapa en segregation där en sådan enkelt hade kunnat undvikas.

Rimligtvis skall reglerna för antagning vara så transparenta att skolföretag som etablerar sig i kommunen skall veta efter vilka kriterier de kommer att få elever tilldelade sig.

Tydlig kvalitetsdeklaration baserat på obligatoriska nyckeltal

Lärartäthet, andel behöriga lärare, skolskötersketimmar / elev, specialpedagogtimmar / elev, tillgång till matsal, tillgång till skolbibliotek etc. Det skall finnas ett antal kvalitetsrelevanta nyckeltal som alla skolor i Sverige måste ange i en väl synlig faktaruta på framsidan av alla glättiga broschyrer. Detta för att det val man gör av skola skall grunda sig på så goda grunder som möjligt.

Vinster i skolan

I de fall privata intressenter driver skolor så tycker jag att det är trevligast om det är personalkooperativ som brinner för en viss pedagogisk idé, eller andra icke-vinstdrivande former som vill driva en skola för att de har en vision om hur man kan göra utbildningen bättre. Men jag tror tiden sprungit förbi förbud mot att aktiebolag driver skolan och gör det med vinst. Dels för att vinst som drivkraft kan vara ett sätt att hitta nya former för driften, men framför allt för att det ändå inte går att förhindra att oseriösa aktörer tar ut pengar ut verksamheten om de vill det.

Man kan ha höga löner och pensionsavtal för sig själva om man sitter som rektorer i en skola som drivs i stiftelseform. Man kan starta ett städbolag som städar skolan till överpris, och den vägen indirekt ta ut medel ut verksamheten. Listan kan säkert göras hur lång som helst.

Så…

Jag tror inte att man skall stirra sig blind på det fria skolvalet. Det är inte medborgarnas möjligheter att med informerade val påverka sin egen situation som skall göras till fienden, utan det är det som leder till strukturer där segregationen i skolan tillåts accelerera och som leder till att alla skolor inte blir lika bra för alla elever.

Andra som tyckt om skolan: Eva Lindh, Martin Moberg, Anders Lindberg (AB), DN och DN.

Läs även andra bloggares åsikter om skola, det fria skolvalet och friskolor.

Läs andras kloka tankar på netroots.

För övrigt anser jag:
Att man måste kunna kritisera religionen islam utan att anklagas för främlingsfientlighet.
Att man skall läsa Sam Harris.